Tour de force

Livet rullar på. Renoveringen av köket och hallen fortskrider så sakta. Allt väl. Klart slut.

you burn the ground to hold your position
you ran away if I came too close
you spun the wheel to keep my attention
you danced away if I missed a beat

Electric cafe

Yäh! Idag fick jag ett specialuppdrag av måleriläraren. Laga en flex (aka giraffslip).
Ehe. Jag har aldrig skruvat isär nåt så komplicera förut. Det var ett VÄLDIGT stort kinderegg.
Gick kanske inte så bra att felsöka den men hey, jag är där för att lära mig, inte för att kunna allt redan. För att vara nån som aldrig har lekt med en multimeter förut gick det bra. Och jag satte ju ihop den rätt igen.
Fick ett fint omdöme av Putte!

Imorgon blir det dreadsdag och kanske Technostate på kvällen. Vi får se.

Over and out

Nie wieder

Jag är så oändligt trött på folk som hävdar sig själva genom att trycka ner andra. SNÄLLA ni hitta ett annat, bättre sätt att hålla era självförtroenden från absoluta bottennivå.
Det är inte ofta jag biter av mot folk och i klartext berättar vad jag tolererar och inte, men nu är det fan dags.

Det blir ingen utbildning till serviceelektriker för mig dom kommande tre åren heller. Skolan har inte tillräckligt många lärare, tillräckligt mycket kompetens, för att utbilda folk till just det. Jahaja. Svagströmselektriker, kommunikationselektriker, here I come.
Fan.

Stefan, läraren i elverkstaden, är i alla fall väldigt snäll.

Sehnsucht

Sehnsucht - vielleicht.

-365 dagar och så är allt bra igen. Allt är bra. Bra.

Varför går jag ut
Jag vill bara komma in
Vill inte krypa hem igen
Lurar jag mig själv med huvudet i sanden
Tänker gå hem till dig
Hem

Jag fegar ur
Du spelar kall
Vad är vi rädda för
För rädda

Idag retades dom i skolan när jag stod och samlade in lunchkuponger. Henrik kallade mig för mattant. Han kan va en mattant!
Väntar på tvätten, ska göra ett gäng dreads och fortsätta pillra på mitt tröjtryck.

I’m sorry to admit that I won’t be around
When the world you created will collapse and drown

Back to the crypt, nothing will last
We’ll all fade away, in one single blast
Out from the dust, machines arise
One second left to live and we’ll open our eyes

Kääära dagbok,
lördagens synthpicknick blev väl kanske inte riktigt som varken jag, Markus eller Anna hade tänkt oss, men jag tycker att det blev bra ändå.
Vi stack dit så fort jag slutade på jobbet, och redan då var det lite småkyligt ute. Vi bestämde oss för att inte sitta där dryckeslösa men efter en VÄLDIGT krånglig omväg till centralen (rökutveckling i tunnelbanan så den stannade inte vid t-centralen) insåg vi att systemet var stängt. Bice. Vi löste det på äkta fjortismaner med folkpiss och knäckebrödsmackor från 7-11 och gjorde en riktig picknick av det hela.
Sen åkte vi tillbaka och socialiserade med Niklas, Robban, Jolly, Johan, Stefan, Samuel och killen vi döpte om till Döden.
När det blivit lite för kallt ute och 90% av folket i parken flytt till endera Bodytåget eller Finland så bestämde vi att det där med efterfest lät jävligt kul. Åtta personer krympte snabbt till fyra och jag, Niklas, Markus och Robban åkte ut till Lilla Essingen för att "festa" hemma hos Calle. Så mycket fest som struntprat och skämt om homosex någonsin kan bli q;
Klockan blev sent, pendeln hotade med att sluta gå och jag och Markus åkte hem.

Sex timmars välbehövlig sömn senare gick det inte att somna om igen. Vi fördrev dagen med att fläta löshår och titta på Chupacabra-videos på youtube. Sen åkte vi till Medborgarplatsen och mötte upp Catta, Koff och Jocke. Tilläggas bör att jag denna dag kände mig lite arg, till och med aggressiv. Det mest passande uttrycket hade förmodligen varit aggressiv pöbel!
Vi placerade oss på Burger King och käkade, väntandes på Kim.
Och slutligen gick vi och såg Inglorious Basterds.
Min kommentar är helt simpelt att jag tror att jag är kär i en fiktiv karaktär. Det här kommer jag leva länge på! (Jag och Koff var ungefär lika uppspelta och svävandes i det blå efter filmen).
Om det är en sak du borde göra i livet så är det att se den filmen.

Over and out

Kära dagbok,
arbetsmiljö och säkerhet är faktiskt ett väldigt intressant ämne. Läraren är väldigt energisk och pedagogisk utan att vara tjatig, oavsett vad mina fellow klasskamrater tycker om saken. Idag har jag lärt mig att stretcha nacken på ett sätt jag inte trodde var möjligt. Catta förklarade min påföljande yrsel med att jag har energiblockeringar och jag tror fan att hon har rätt. Det här måste jag göra oftare!

Dreadsen jag kämpat med i ~en vecka nu är snart klara.
Jobba på lördag, synthpicknick efter det. Bio på söndag.

Project Pitchfork är ett väldigt bra band.
Och det blir inget WGT nästa år.
Om 41 dagar fyller jag år.

Over and out

Timekiller

Jag saknar den tiden när jag kom hem efter skolan och inte hade nåt att göra. Aldrig nåt inplanerat. Inga måsten, förutom läxorna.
Kanske kommer den bli lite så igen. Nu ska jag skaffa mig tid att ta hand om mig själv och sluta förvärra magsåren varje dag.
Vissa saker rullar i en behagligt lutande nerförsbacke, växer och ökar i en bra takt. Andra står helt still på plan mark. Och vissa åker rakt ner för stupet.

Jag är ledsen att det inte har funkat bättre med Kim men jag tror inte att jag har tid för en relation när jag knappt har tid för mig själv. Det är aktiva val jag gjort och på sätt och vis ångrar jag inget, jag har mina mål och visioner om framtiden som jag tänker uppnå och så är det bara.
Jag tänker lägga ner Mea Culpa helt och göra ulldreads när jag känner för det istället för att ta beställningar. Då kommer jag få den där överflödiga tiden som jag behöver för att kunna bli jag igen.

Over and out

tick tock tick tock madness comes tonight
what's reality compared to me
I rest on the bed and I'm sure I slowly get mad
I'm in a state of mind which makes me blind
for the fact that I'm a man
I'm here to stay forever but not today
Project Pitchfork - Timekiller